Om webbplatsen | Kontakt

Följ med!

Den 27 maj är det dags för en bussutflykt med Tullveteranerna till Askersund. I priset ingår en guidad visning av Stjernsunds slott, båtresa i Askersunds skärgård med m/s Wettervik där lunch intages. Besök i chokladfabrik och stadsrundtur med eftermiddagskaffe ingår också.

Utflykten är även öppen för dig som fortfarande är i tulltjänst och dina vänner. Varför inte ta en dag ledigt och följa med. Här får du möjlighet att träffa kollegor som numera är Tullveteraner.

Vi har en enorm erfarenhet och under resan kan vi tillsammans, under gemytliga former, lösa alla de vardagliga problem du brottas med på jobbet. Vi tar inget konsultarvode. För dig som inte träffat så många av den förra generationens tulltjänstemän kan den här dagen vara en viktig del i karriärutvecklingen. Ser man inte framåt och inte bakåt får man se upp var det någon klok som sa.

Förutsättningarna för att resan skall bli av är att vi blir minst 30 deltagare och priset är 695 kr. Anmälan är bindande. Du anmäler dig enklast genom att klicka här. Ange ditt namn och telefonnummer och klicka på skicka så hör vi av oss. Observera att sista dag för anmälan är redan den 30 april 2009.

Program för bussutflykten till Askersund (pdf)

Tullveteranklubben i Stockholm består av nästan 200 medlemmar och vi har normalt tre träffar under våren respektive  hösten. Ärtsoppa eller pytt i panna med dryck är en inte helt ovanlig måltid som intas vid dessa tillfällen.

Vill du bli Tullveteran måste du ha arbetat i Tullverket och vill du anmäla dig som medlem klickar du här. Det finns veteranklubbar i Malmö och Göteborg som jag kan förmedla kontakt med för dig som är intresserad.

Funderingar kring lampan

Glödlampands tid är snart förbi och skall nu ersättas med den sk. LED tekniken. Det är alltid kul när hundraåriga uppfinningar ersätts av något nytt. I det här fallet en teknik som är både energisnålare och ger en bättre ljuskälla. Det talas t.o.m. om att våra tak inomhus ljusmässigt kan göras himmelslika. Kanske kan vi också på sikt slippa den farliga starkströmmen i vissa av våra eluttag.

Den gamla glödlampan har gjort sitt men det är nästan vackert när en 25 watts lampa utan skärm sprider sitt bleka ljus. I film och som konstverk kan den höra hemma. Framtiden får utvisa hur mys- och skräckbelysningen kan framkallas ur LED-belysningen. Lamporna lär lysa mellan 50 000 till 100 000 timmar vilket torde innebära en 10 årig livslängd i bästa fall.

Nu när glödlampan släcks så återstår det några gamla reliker som också borde ha ersatt av ny teknik. Här har vi tex. stämplar och förseglingstänger. Vissa förbättringar har gjorts under åren men några revolutionerande förändringar har inte jag sett. Vissa saker är så geniala så grundkonstruktionen är svår att gå ifrån. Hjulet är ett exempel på genialitet som är svår att överträffa.

Min tandläkare har avskaffat sprutan vid bedövning istället har han en plastslang som har en tunn nål i slutändan. Bedövningsinjektionen regleras sedan elektroniskt varvid trycket inte känns och nålen är supersmal. Därmed har sjukvården föredömligt börjat ersätta en långlivad trotjänare och symbol.

Är rådjuret farligare än björnen?

Då jag ofta vistas ute i naturen och även i ett rådjurstätt villaområde så blev det nu dags att vaccinera mig mot TBE. Det blev också mitt första besök på en vårdcentral. Efter en snabb inventering av väntrummet konstaterades att patienterna antingen var i ett tidigt livsskede eller i den senare delen. Det kändes därför bra att vänja sig inför kommande besök.

Inget att klaga på i övrigt injektionen genomfördes på beställd tid, inom en femminuters ram och bemötandet var med beröm godkänt. Väntetiden var kortare än hos vagnmottagningen på bilverkstaden.

Enligt uppgift är det smågnagare och rådjuren som i stor omfattning sprider fästingar som i sin tur ger sig på oss ”naturmänniskor”. Antingen hoppar fästingarna på oss när vi går igenom busk- eller grässnår eller så släpar husdjuren in eländet. Tät klädsel lär ge det bästa skyddet. Min militära erfarenhet från den klädseln avskräcker dock en varm sommardag.

Konsekvenserna av en TBE-smitta kan bli förödande med långt lidande och ibland dödsfall. Här kan man föra ett filosofiskt resonemang om att det där lilla fästingkrypet i dagsläget kan vara farligare än ett möte med en björn. I det första skedet så är det tuffare och brutalare att bli biten av en björn. Ett fästingbett är jämförelsevis löjligt. Men när TBE-viruset drar igång inflammationer i nervsystem och hjärna ja då blir det kritiskt, fast inte så brutalt och spektakulärt.

Risken att träffa på fästingar är större än att träffa på björnar åtminstone om vi bor i tätbebyggda områden. Jag tillhör också dom som tycker att vi skall kunna gå i alla skogar i Sverige utan att behöva vara livrädda för ett björnmöte, men det är ju en annan fråga.

När det gäller rådjur så borde det vara tillåtet att jaga dessa året runt i tätbebyggda områden. De hör inte hemma där. Förutom att de sprider dödlig smitta så förstör de planterade blommor för miljoner. Hur bra skydd en vaccination nu ger återstår att se. Jag tvekar inte att vaccinera mig efter att ha sett de skador TBE kan åstadkomma. Spruta två kommer om någon månad.

Mot björnmötet finns ingen vaccination så i skogsriket får jag hitta på något annat knep.

Ockerpris eller smart affärsidé

Idag köpte jag en ny svart bläckpatron till min skrivare. Priset var 149 kr för några centiliter bläck. Sannolikt är literpriset för bläcket mellan fem och tio kronor i tillverkarledet innebärande högst någon femtioöring i min produkt. Härutöver kommer själva skrivarbehållaren som kan kosta några kronor och en plastförpackning som dessutom är näst intill ogenomtränglig. Någon flerfärgbehållare fanns inte i butiken. Den hade säkert kostat nästan dubbelt så mycket.

Mellan tummen och pekfingret bör tillverkningskostnaden för den här produkten uppgå till högst tio kronor. Härtill kommer diverse frakter om några kronor. Låt oss för enkelhetens skull säga att hela tillverknings- och fraktkostnaden är 20 kronor högt räknat. Att bläckpatronen sedan kostar 149 kr innebär med den här beräkningen en förändring till slutanvändaren med 750 procent. En icke föraktlig vinst har tagits ut i de olika leden. Ordet ocker är inte på modet längre.

Tidigare kunde jag hitta motsvarande bläckpatron på Biltema. Dessutom utan, den ogenomträngliga reklamspäckade förpackningen, men med samma funktion. Priset var runt femtilappen och bläckpatronen fungerade efter lite trixande med skrivaren. Originaltillverkaren hade säkert av konkurrensskäl blockerat det inbyggda chipset på något sätt. Nu hittar jag inte den konsumentvänliga produkten längre utan tvingas köpa en original bläckpatron där priset enligt min uppfattning är ockermässigt.

Sannolikt är det så att skrivaren till datorn säljs billigt för att sedan ta in på gungorna vad man förlorar på karusellen. Jag har bekanta som har sex nya skrivare i källaren för att det var billigare eller samma pris för att köpa en ny skrivare än en ny bläckpatron. Jag kan ta det här sättet att sälja en produkt för ett lägre pris men det skall framgå vid försäljningen. Och vart tog konkurrensen vägen?

Nu skall jag ut och köpa papper till skrivaren och då får jag en hel låda med 2500 papper för 199 kr. Det verkar vara en viss skillnad mellan pappersbruk och multinationella skrivartillverkare. Pappret går att återvinna, det gör det inte med bläckpatronen. När det gäller bläckpatroner är det bästa pris och ”no name” som gäller för mig framöver.

På minus fyra procent börjar det?

På löntagarorganisationernas hemsidor kan man läsa att nu inleds förberedelserna inför 2010 års avtalsrörelse. Säkert blir det en hård match men några procent kommer man nog få ut. Det är ju nästan deflation men två till tre procent ökar nog priserna ändå, beroende på hur man räknar.

För pensionärerna verkar matchen redan vara klar efter försäkringskassans siffertrillande. Här handlar det om en sänkning av lönen ja pension är ju uppskjuten lön. En minskning med fyra procent och ingen förhandligs- eller konflikträtt föreligger för pensionärsgruppen. Vissa delar av den föreslagna sänkningen blir säkert beräkningsmässigt negativt retroaktiv.

Det skall bli synnerligen intressant att följa de politiska partiernas utspel under hösten eller våren 2010. Pensionärerna kommer att avgöra riksdagsvalet. Det vet partierna. Det krävs dock en hel del politisk färdighet för att locka de numera mycket luttrade pensionärerna.

Pensionärsorganisationerna har en hel del att stå i framöver för att tillvarata medlemmarnas intressen. För många är pensionerna nu så låga att partilojaliteten kommer att sättas på spel. En taktik att förvänta är att man spelar ut pensionärerna mot varandra eftersom gruppen är långt ifrån enhetlig.

På löntagarkanslierna börjar man säkert förhandlingarna med yrkande om plusavtal och lägstalöner. På pensionärskanslierna utan förhandligs och konflikträtt börjar man sina ”yrkanden” från en minusnivå och extremt lågavlönade medlemmar. En utmaning som kommer att kräva stor uppslutning i medlemsleden.

Lex Sarah

Som vi kan se i omvärldsspaningen så föreslås att en anställd kan vara anonym vid anmälan av missförhållanden inom äldrevården. Ett bra förslag som tyvärr behövs. I grunden är ju öppenhet en styrka i samhället. Äldre är en utsatt grupp som i vårdsituationen oftast är helt beroende av sina vårdare. För att upptäcka ett missförhållande måste man vara nära vårdsituationen och då är det oftast en anställd som har störst möjlighet att agera.

Det finns ju också ett problem med privata vårdgivare där meddelarfriheten inte gäller. Där kan ett aktivt spårande av uppgiftslämnaren förekomma. Den frågan måste också lösas även om man måste ge sig på grundlagen. Äldre måste privilegieras i lagstiftningen.

Jag känner till en person som anmälde att äldre fick någon slags ”pellets” istället för lagad mat. Hon var tvungen att sluta efter mer eller mindre uttalade trakasserier från arbetsgivaren som i det fallet var den kommunala verksamheten någonstans i Sverige.

Det har också blivit lågt i tak på många arbetsplatser under de senaste åren. I de här fallen är det inte bara den anmälande arbetstagaren som skadas utan en oftast försvarslös vårdtagare. Det är ju inte helt enkelt att vara anonym i en anmälan. På en liten arbetsplats kommer misstankarna ganska snart riktas mot en viss anställd. Den frågan måste också tas om hand.

Jag tycker det är tråkigt att många av nutidens chefer inte orkar med opponenterna. Det är oftast opponenterna som bidrar till att föra verksamheten framåt oavsett de har rätt eller fel. Har de fel så blir man stärkt av sin egen uppfattning. Har de rätt så är det ju bra före verksamheten. Ja sägarna brukar mest föra verksamheten i sidled, dvs. ur kurs. Avdrift kallas det på sjömansspråk.

Vad ska man tro

Under alla mina livsår har domedagsprofetiorna kommit och gått. Nu handlar det om den globala uppvärmningen och allt verkar nästan bero på den. Blir det istället för kallt ja då har för mycket värme ändrat någon havsström och då finns förklaringen snabbt där. Visst har det hänt något med klimatet. Det är numera svårt att få ihop 100 skidmil i stockholmstrakten beroende på snötillgång.

Den ena dagen påstås att torsken är nästan utrotad i Östersjön. Nu påstås det att den är tillbaka. Ålen är nästa bristvara men frågar man de som fiskar så säger de att tillgången är bättre än på många år. Algblomningen ser ju förskräcklig ut och här finns det också påståenden att blomningen har funnits i mannaminne. Samtidigt konstateras att Störfisken har påträffats i fiskenät. Stör är enligt uppgift en fisk som är känslig för störningar.

Under 1960-talet påstods att jorden vid det här laget skulle vara överbefolkad och att maten inte skulle räcka till. Vi har nu både spannmåls- och smörberg som det är svårt att bli av med. Vi använder också livsmedel som drivmedel till fordon och värmekälla istället för att äta dem. Ena stunden är världsekonomin strålande för att några månader senare ha stagnerat helt.

Det verkar sitta i generna hos oss människor att skapa hot- och katastrofbilder. Långt tillbaka brände man oskyldiga kvinnor på bål för att de påstods syssla med trolldom. Överhet i form av präster fick människorna att tro på ren nonsens. Nu krävs det överdrifter och gärna från auktoriteter för att en fråga skall få genomslag i det enorma informationsutbud som vi dagligdags överöses med.

Vad är sanning och vad skall man tro? En bra utgångspunkt brukar vara att bara tro på det man själv sett. Det blir ju tyvärr svårare ju globalare frågorna blir. Hur det än är så finns det inget avfall utan det vi får över är restprodukter oavsett det handlar om koldioxid eller tomglas. Det gäller bara att hantera restprodukter på rätt sätt. Ett exempel i mindre skala är vattnet runt Stockholm som påminde om ett avloppsdike på 50- och 60-talet numera är så rent att det går att bada i och även dricka för den modige.

Pirate Bay

De flesta bloggare har nu haft en synpunkt på domen mot Pirate Bay. Även jag är en stor motståndare mot domen och det den står för. Min största tveksamhet är självklart mot den här typen av lagstiftning. Domen som jag inte läst är säkert baserad på de rekvisit som behövs. I en blogg kunde jag läsa att lagstiftningen var stenåldern mot IT-världen och jag håller helt med.

Vi har fått ett fantastiskt instrument i Internet och givetvis är den i vissa fall på gränsen till anarkistisk. Jag tror dock att www. sammantaget påskyndar samhällsutvecklingen både i lokalsamhället och i hela världen. Kan verkligen de superkändisar som är på gränsen till miljardärer ekonomiskt särskilt mycket beröras av ett piratnedladdat musikstycke eller bok? De som verkligen har det fattigt som diktare eller nyetablerade kulturarbetare skulle säkert långsiktigt ha mera nytta av att synas än att få några kronor från STIM eller motsvarande.

Vi har haft problematiken med kopiering alltsedan musiken kom på noter, skiva, kassett eller cd. De som nu skriker högst är ”rika som troll” och har i mina öron ingen trovärdighet i den här frågan som är mycket större än deras egna alster. Jag är också helt övertygad om att den här frågan kunnat lösas på ett enklare sätt än med den lagstiftning som nu införts. Kan artister och författare inte komma på något annat bra sätt att tjäna pengar än att begränsa yttrandefriheten i cyberrymden kan de lika gärna tystna eller sjunga hemma i duschen.

Vi har under den senaste månaden haft en debatt om bonusar och liknande och kommer den här domen att gå i verkställighet så vore det klädsamt om de 30 miljoner som de dömda skall betala gick till välgörenhet eller bistånd. Jag känner stor medkänsla med de ungdomar som nu går till attack mot ett stelbent etablissemang. Regeringen bör skyndsamt ändra på den här synnerligen ålderdomliga lagstiftningen.

Stadsgården inte bara Finlandsbåtar

När jag en eftermiddag i april stretar mig genom snålblåsten utmed Stadsgårdskajen i Stockholm är det med delade känslor jag passerar den numera nedlagda tullskolan. Stadsgården 2 benämndes det numera enda kvarvarande tullhuset på kajen från en storhetstid i Stockholm hamn. I det här huset har hela 40-talsgenerationen tulltjänstemän utbildats i varors rätta klassificering, tullkontroll, förundersökning och i chefskap.

När vi väl hade utbildats så fick några av oss möjlighet att komma tillbaka och vara lärare. Det var kanske då vi lärde oss mest. Jag minns än idag första gången jag skulle vara lärare i författningskunskap och med darrande knän äntrade den ålderdomliga hissen för att pröva mina pedagogiska färdigheter och nerver inför förväntansfulla tullelever. Det blev under åren många turer i den gamla hissen och en möjlighet att lära känna nästan hela tullsverige.

Några år innan jag började min utbildning hade två kollegor spårlöst försvunnit när de patrullerade kajerna i Stockholms hamn. Efter en tids sökande påträffades bromsspår en bit från Tullskolan och strax därefter påträffades tullbilen i vattnet och de två drunknade tulltjänstemännen. Hur händelsen gått till kunde aldrig utredas fullt ut, varför frågetecknen kvarstår. Var det en olycka eller blev de prejade av en smugglare. Händelsen nämns aldrig numera, men de två tulltjänstemännen förtjänar att minnas.

Stadsgården 2 skulle först bli ABBA-museum men det blev inte så. Istället finns dagens språkbruk på skyltar uppsatta på stängslet som inhägnar byggarbetsplatsen. Projekt Management Construction står det på skyltarna. Tullskoleskyltarna i mässing är säkert nedsmälta och återvunna till datorkomponenter.

Tullskolan ligger numera i Norrtälje vilket har gett oss fina lokaliteter om ej den historiska plattform som nästan 1000 årig internationell sjöfart ger omgivningen. De flesta som gjort sin tullutbildning i Stadsgården har nu slutat och tagit med sig sina kunskaper in i en pensionärstillvaro. Varors rätta klassificering och tullstadgan har inte någon större betydelse för oss numera men den sociala kompetens vi fått under åren betyder desto mer för oss själva och omgivningen.

Stockholmsperspektivet

Dagens debatt handlar alltmer sällan om Stockholms dominans kontra övriga landet. Jag tycker också att det är ovanligt tyst i den här frågan från övriga delar av landet. Personligen tycker jag att Sverige är alltför Stockholmsdominerat. Den politiska debatten och etermedia domineras nästan helt från Stockholm.

Statliga verk centraliserar sin verksamhet alltmer och de delar som finns utanför Stockholm tystas effektivt genom olika organisatoriska innovationer. Blir de för besvärliga läggs de ner eller direktstyrs från Stockholm. Det verkar vara något annorlunda när det gäller kommuner och landsting, där företrädarna utanför Stockholm synes ganska nöjda.

Media har ju också sina lokala tidningar och etermedia. Många blir nog nöjda med dessa tidningar och program. Det är ju också en härlig upplevelse att läsa en småstadstidning med alla dessa lokala nyheter och händelser. De flesta är därför kanske rätt nöjda. Men jag kan inte bortse från att de stora nyhetsankarna gärna fokuserar på Stockholm.

Eftersom jag är uppfödd i Stockholm, men också fått förmånen att verka från flera orter, har jag upplevt den här frågan från flera perspektiv. Från en utsiktsplats utanför Stockholm kunde jag se hur huvudstaden missade många väsentligheter både när det gäller politik, myndighetsutövning, planering och media.

En positiv EU-fråga är regionernas Europa och då går ju samarbetet över statsgränsen. För det är väl inte så att det skall gå via Stockholm. Kanske finns decentraliseringslösningen där men huvudstäderna kommer sannolikt att göra ett starkt motstånd. Nu är det förhållandevis tyst i den här frågan vilket är oroande.