Om webbplatsen | Kontakt

Årets finaste tid!

Slutet av maj är för mig den mest fantastiska tiden och särskilt när jag kan känna lukten av både syre´n och kaprifol. Grönskan är skir och gräset lagom högt. Det enda ogräs som tar plats är maskrosen som är både vacker och nyttig.

Inte nog med att vi just nu befinner oss på jordklotets vackraste plats. Det är gratis också. Tyvärr är det som är riktigt bra alltid kort oavsett det är naturen eller annat. En sådan majdag som idag är egentligen oersättlig och borde kunna gå i repris.

Att kritisera eller aktivera sig i arbetsliv och politik en sådan här dag känns fjuttigt så EU-valet, media och andra stolligheter har jag lagt åt sidan. I morgon lär det bli lika fint och då kan jag likt tjuren Ferdinand lukta på min ljuvliga kaprifol.

Begravning inte bara en angelägenhet för prästen!

Idag fick jag höra ett intressant inlägg i radion från en kvinnlig präst som vad jag uppfattade skulle bli biskop i Härnösands Stift. Hon hade förbjudit anhöriga att spela upp musik från en cd-skiva i kyrkan med argumentet att det endast skulle vara ”levande musik” i kyrkan.

Jag har varit på många begravningar under mitt liv och det är inte alltid prästen lyfter fram den avlidnes personlighet, liv och verksamhet under sin tid på jorden. Istället blir det bara en enda lång monolog om överlämnandet till Gud. Jag tycker att det är den avlidne och familjens önskemål som skall prägla begravningsakten. Prästen är bara en förmedlare och skall bara avstyra sådant som är oetiskt.

Vid några tillfällen har de anhöriga i kyrkan spelat upp den cd-musik som den avlidne tyckt om under sitt liv. Detta har kompletterats med tal från både vänner och kanske arbetsgivare och fack. Det har gett en fantastiskt fin personlig prägel av det avskedstagande som en begravning är.

Visst är det fint med musiker i kyrkan men den som inte är så rik har inte alltid råd med att hyra in en musiker. Många musikstycken kräver också kringutrustning som inte finns i kyrkor. Den som gillar Frank Sinatra är dessutom chanslös. Att betala STIM-pengar för musikstycket är däremot en överkomlig summa.

Byggnadskontoret!

När man samlas för fest eller annat så finns det några säkra kort att tala om kring bordet. Sjukdomar ska man ju undvika som samtalsämne vid finare tillställningar. Byggnadskontoret brukar jag testa i samtal med män men även med kvinnorna som numera verkligen kan vara på bettet när det gäller byggfrågor.

Många verkar ha haft en dålig kontakt med sitt byggnadskontor antingen som egna byggare och kvalitetsansvarig eller via en anlitad hantverkare. När jag skulle bygga till mitt hus så hade jag gjort en ritning efter bästa förmåga och med en inställning att stadsarkitekten skulle skratta på sig och att det här skulle bli en kamp.

Men så blev det inte stadsarkitekten på byggnadskontoret i Huddinge sa att det var min rätt att få bygga till och ritningen var helt ok och han hade sett mycket värre. Jag blev både byggmästare och kvalitetsansvarig och har nu genomfört tre stora tillbyggnader. Är man normalbegåvad någorlunda händig och lite modig så finns det inga begränsningar i dagens IT-värld. Att skapa riktiga regelverk och takstolar tillhör mina favoritprojekt.

Senare fick jag veta att Huddinge Kommun jobbat med ett kvalitetsarbete för att öka servicen till medborgarna och här hade konsulten och ledningen verkligen lyckats. Tidigare så var deras rykte inte så bra.

Senare anlitade Tullverket enligt uppgift samma konsult men av någon anledning fullföljdes inte uppdraget. Nu verkar det istället vara värdegrund som är på modet. Märkligt att det bara är jag som mött ett serviceinriktat byggnadskontor. Det borde ju vara det normala.

Händer det inget numera?

När man har slutat på sitt gamla jobb är det alltid roligt att se och höra om förändringar och nyheter från gamla kollegor. Tullverket har också alltsedan 1983 varit ganska synliga i media och vi har fått oss till livs fina resultat och intressanta smugglingar av stora mängder narkotika.

Den senaste tiden förekommer Tullverket mycket sparsamt i riksmedia som vi som bor i Stockholm är hänvisade till. Det kanske är bättre i lokalpressen och i andra delar av landet. Utifrån min horisont och erfarenhet har det blivit riktigt dåligt. I den mån det kommer en nyhet så är det småsaker som redovisas. Av erfarenhet vet jag att det alltid finns mycket intressant att redovisa. Just nu påminner det om 1970-talet då Tullverket var en okänd myndighet.

Det är ju ett allmänintresse att större ingripanden och tillslag kommer allmänheten till del. Stora centrala resursstarka informationsstaber har ju byggts upp men någonstans försvinner informationen. Journalisterna brukar ju vara bra på att leta fram information men här tycks de numera gå bet på uppgiften eller också har de av något skäl gett upp.

Jag är inte så säker på att dagens modenyck med ”enmyndighetsbegreppet” är något som vi medborgare vinner på oavsett det handlar om information eller service. Vi får hoppas på att de statliga myndigheter som ännu inte gett upp en decentraliserad organisation håller ut tills det blåser nya vindar.

Tullveteraner på Kunglig mark!

Idag gjorde Tullveteranerna ett studiebesök i det vackert belägna Askersund vid Vätterns norra ände. Staden ligger i ett område som är mycket vackert och har sina rötter i Gustav Wasas tid då också Tullverket fick mera ordnade former.


Över trettio Tullveteraner hade hörsammat inbjudan till resan som innebar tidig uppgång på morgonen och en lång bussfärd. Vi besökte också det närbelägna Stjernsunds Slott som har en intressant historia med mycket välbevarade interiörer från mitten av 1800-talet när det ägdes av familjen Bernadotte.

Slottet ligger nästan mitt emellan Stockholm och Oslo så det var ju lämpligt för kungligheterna att stanna där när Sverige och Norge var brödrafolk med samma kung. Prins Gustaf - sångarprinsen som bland annat komponerat Studentsången, "Sjungom studentens lyckliga dag" och Vårsång, "Glad såsom fågeln i morgonstunden" satte sin prägel på slottet. Han dog tyvärr endast 24 år gammal.

Slottet ägs numera av Vitterhetsakademien som har Hans Maj:t Konungen som högsta beskyddare.  Vi fick också möjlighet till en härlig båtfärd i Vätterns lilla, men ack så fina skärgård. Till den inkokta laxen som bjöds ombord gavs också möjlighet att inta något glas vin, vilket vissa av oss gjorde. Ett privilegium som endast den som inte är i tjänst kan göra till lunch.

Att det tillverkas en lyxchoklad med namnet Venus i Askersund vet jag nu och vi fick både provsmaka och köpa läckerheterna.

Det är alltid trevligt att träffa gamla kollegor under gemytliga former. Under bussfärden hemåt så slog det mig vilken tullkunskap det fanns i bussen. Jag skulle inte tveka en sekund om att de här Veteranerna skulle kunna ta över Tullverket i morgon och med lite IT-introduktion skulle det fungera alldeles utmärkt.

Många trevliga samtal fördes mellan deltagarna men dessa skall vi inte berätta om här.

Nästa Tullveteransmöte blir den 24 september 2009 i Tullmuseet.

Reklam i TV bara skräp!

En gång i tiden var jag positiv till reklam i TV. På senare tid avstår jag helst från reklamkanalerna eftersom det är oerhört störande med dessa meningslösa avbrott. Måste jag se något bra i en reklamkanal knäpper jag av princip omedelbart över till en annan kanal så fort reklamen dyker upp. Problemet är att komma tillbaks i rätt tid.

När man träffar olika personer kan de dra upp olika reklaminslag och kommentera dessa. Jag kan tyvärr inte delta i den diskussionen eftersom jag aldrig tittar på TV-reklam. Förmodligen är reklamen så dålig i mina ögon att den inte är värd en enda sekund i mitt liv.

SVT brukar ibland visa vem som sponsrat programmen och det är vad jag kan stå ut med. Frågan är om det ger någon effekt att göra reklam i TV. Jag har i alla fall inte köpt en enda produkt som visats i reklam TV.

När det gäller den reklam som kommer i brevlådan så har intresset tilltagit med åren. Särskilt intressant blir reklamen från byggvaruhusen och andra tekniska annonsörer. Även de elektroniska kataloger som numera finns på nätet har oftast enkla logiska uppställningar som gör att intressanta produkter kan jämföras.

Personligen tror och hoppas jag att dagens reklam TV kommer att ersättas av Internet till gagn för både konsumenter, TV tittare och kulturintresserade. 

Alkoholinförseln minskar?

Enligt Sprit & Vinleverantörsföreningen har privatinförseln av alkohol minskat med 20 % första kvartalet 2009. Jag tror mer på deras bedömning än på SoRADs intervjuer. Det är ju bara för medlemsföretagen att titta på deras egna försäljningssiffror och leveranser till de olika Bordeshops vid tyska gränsen.

I det här fallet blir en svag svensk valuta en nackdel i motsats till andra exportföretag där konsumenten också är bosatt i exportlandet. Om det nu är korrekt att handeln över Bordershopdisken nu minskat så finns det ett klart samband mellan priset på alkohol och den illegala införseln.

De som levererar illegal alkohol till ungdomar fortsätter nog sina resor ändå för att slippa frågor i kassan på Systembolaget. På systemet kan man ju bli nekad att köpa mycket alkohol om kassören misstänker langning enligt Systembolagets regelverk.

Vid den svenska gränsen är det en fri rörlighet som inte alltid är så lätt att hantera utan skälig misstanke. Fem bilar varje timme säger Tullen i Helsingborg och då handlar det om stora kvantiteter strax under det som åklagaren brukar gå till åtal på.

Öresundsbron ständigt aktuell!

Det är skönt att vara pensionär. Man kan söka efter de bästa rabatterna och ha vilka bisysslor man vill. När jag var en offentlig person så brukade jag innan jag åtog mig ett uppdrag eller fick någon förmån, tänka, tål det jag nu gör att ses på en löpsedel.

Nu är Tullverkets generaltulldirektör aktuell på ledarsidan i Sydsvenska Dagbladet för att hon är både generaltulldirektör och ordförande i Öresundsbrokonsortiet. Här finns två motstridiga intressen, dels att trafiken skall gå så smidigt som möjligt och dels att Tullverket skall kunna kontrollera så många intressanta objekt som möjligt. Att då sitta på två stolar samtidigt blir kontroversiellt.

Enligt min menig är det inte lämpligt att förena ledarskapet för Tullverket med ett ordförandeskap i Öresundsbroskonsortiet eftersom Tullverkets kontrollfunktion delvis kostnadsfritt replierar på konsortiets betalstation och kan i kontrollsyfte åstadkomma vissa inskränkningar på servicenivån mot trafikanterna över Öresundsbron.

Att vara myndighetschef är i dagens läge så betungande operativt att nästan alla sidouppdrag som inte är relaterade till den egna myndigheten borde kunna ses som arbetshindrande. Uppdraget som myndighetschef är så viktigt att all operativ kraft bör ägnas åt den egna myndigheten. Även utredningsuppdrag är tveksamma åtaganden. Den typen av verksamhet kan gott överlåtas på någon pensionerad tjänsteman med lämplig bakgrund.

Det är också ganska vanligt att myndighetscheferna är medlemmar i varandras insynsråd/styrelser. Skall man ha en styrelse i en myndighet så bör den bestå av personer som är uppdragsgivare eller ägare av verksamheten d.v.s. svenska folket. Det finns då med nuvarande system bara riksdagsledamöter eller sk. trovärdiga medborgarpersoner att välja på.

Blotta misstanken att ett uppdrag kan uppfattas som förtroendeskadlig bör innebära att man avstår från uppdraget.

Tornedalen ett bra exempel!

Igår ägnade jag kvällen åt att gå igenom och skanna in diabilder från mina aktiviteter i Tornedalen till elektroniskt format. Årtiondet var 1990 talet och den förestående EU-anslutningen. Många av mina kollegor var då föremål för uppsägning och ett avslut av anställningen i Tullverket.

När jag blickar tillbaka kan jag se samma perspektiv som nu. Både verksledning och politiker ser bara Stockholm och knappt lyfter de blicken utanför Strömpartären. Ett perspektiv som förskräcker. Tulltjänstemännen i Tornedalen hade enorm kunskap om förhållandena utmed älven. De hade dessutom norrbottenkänslorna i blodet, något som både regering och verksledning saknade.

I Karesuando hjälpte de till om det blev bråk i familjerna. Det hände att en trakasserad hustru kom springande mitt i natten till tullstationen. Nu får man ringa till Kiruna, ca; 20 mil bort efter polis. Innan någon har kommit till undsättning har slagen haglat i nästan två timmar.

Jag har sagt det åtskilliga gånger, Stockholm är ett perspektiv landet i övrigt ett annat. Verksledningar och regering har glömt bort det som finns utanför Strömpartären. Det är hög tid att slå ihop och bilda nya myndigheter och samordna statlig verksamhet. Tyvärr förskräcker nuvarande frånvaro av departementssamverkan.

EU-parlamentet istället för Lützen!

Det drar ihop sig till val till Europaparlamentet och på något klokt sätt skall man försöka välja sina kandidater. Personligen har jag inte bestämt mig vem jag skall rösta på. För en gammal tullare kan det kännas frestande att rösta på KDS eftersom de vill ha ordning på alkoholfloden från Tyskland.

Det blir också svårare och svårare att se skillnaden mellan rött och blått så i slutändan blir det nog person som får avgöra. Jag håller med om att skillnaden mellan de stora är på decimalstadiet. I grunden håller jag nog på de som tycker att det endast är de stora frågorna som skall tas i EU. Låt oss slippa tramset om krokiga gurkor, gula lappar i koöron, införselkvoter av alkohol, mm. Det är sådant varje stat kan avgöra själva utan att rörligheten påverkas alltför mycket.

Fred, global miljö, mänskliga rättigheter, sekularisering, humanism, jobben, utbildning, energi, avskaffandet av jordbrukssubventioner känns för mig som några av väsentligheterna. Fred är det viktigaste. För oss i Sverige har vi vuxit ifrån det här med krig. Vi har ju inte krigat sedan i början av 1800 talet. Andra Europeiska stater har tyvärr inte kommit så långt i sin mognadsprocess.

Förr hade vi kungar som förde krig ända bort i Moskva och nästan i Turkiet. Numera är våra kungar och prinsar arkeologer, blomstervänner, fotografer och formgivare. Automatkarbinen har bytts mot älgstudsare, brandtalen mot nonsensuttalanden.

Istället för krig och elände skickar vi några representanter till EU-parlamentet för inflytande och debatt. Dessutom får de med sig 30 miljarder som en frikostig gåva till alla Europas länder. Det hade blivit dyrare om vi krigat.

Ser man i backspegeln har det hänt en hel del sedan Gustaf ll Adolf och Karl den Xll lät unga män förblöda på slagfälten.