Om webbplatsen | Kontakt

Dags att halvera Sveriges Riksdag?

Partistödet till den kommunala politiken ökar drastiskt och det kan väl vara bra för demokratin när medlemsantalet minskar. En nackdel är att bidragen till det lokala föreningslivet har minskat åtminstone i den kommun där jag är aktiv i föreningslivet.

Föreningar som sysslar med kultur som folkmusik och folkdans drabbas av dessa nedskärningar. Jag tycker vi har råd med att upprätthålla vårt kulturarv och den här typen av verksamhet behöver få allt stöd den kan få. Det får inte bli en strid mellan demokrati och kultur. Det är kanske dags att aktivera föreningarna i det politiska livet för att komma närmare de röstberättigade.

Vi är nu medlemmar av EU och det mesta av vikt beslutas ju numera där. Varför måste vi då behålla en svensk riksdag med 349 ledamöter. Med tanke på var besluten tas så borde en halvering av den svenska riksdagen vara rimlig. Det är i EU lagarna egentligen stiftas numera och det är där stötarna skall sättas in. Vi behöver folk som kan ta för sig och inte i en församling som inte är reellt lagstiftande numera.

Det vi sparar in kan mycket väl gå till en ökad delaktighet i den demokratiska processen med en större aktivitet av de lokala föreningarna och då kanske kommunerna slipper spara in på den lokala kulturen.

Det blev fem nya svenska kungar idag och ett nytt fönster!

För min del tycker jag att sporter som man blir andfådd av är de riktiga vinterolympiadsporterna. Men man kommer inte ifrån att curling är en sport för de kalla nerverna och finliret. Vi hade idag fem svenska kvinnor som gjorde en heroisk insats rent psykiskt genom att slå Canada på hemmaplan i en av deras största folksporter.

Den svenska kaptenen Norberg visar ett ledarskap som få behärskar och jag hoppas verkligen hon tas tillvara i det svenska samhället. Det var också en annorlunda kommentar av den kvinnliga journalisten när den slog in vinnarstenen ”jag tror jag smäller av”. En något annorlunda känslomässig kommentar av en kommentator.

Sverige gör mycket bra ifrån sig i detta OS med nio medaljer varav fem guld totalt. Det händer ju en del annat också men det får vi återkomma till efter OS. Jag hann faktiskt med att byta ett fönster idag mellan allt OS. En riktig utmaning när det är vinter men med rätt planering och allt material och verktyg på plats så blev det bara vädring och öppen vägg i 10 minuter.

Karl den Xll:s likfärd symboliserar nutidens läkekonst?

Reklam kan vara riktigt träffande ibland. I Dagens Nyheter gör Kronans Droghandel reklam för sin nystartade apoteksverksamhet med rubriken: 1718 var Karl Xll vår kund. Nu när vi startar apotek är du också välkommen. Under texten finns målningen Karl Xll:s likfärd avbildad.

Det kanske inte är så jag tänker när jag har gått in på apoteket. Snarare har tanken gått till ett bättre välbefinnande och friskhet än till en likfärd och sista resan. Men det är en bra reklam, den får genomslag och den kan nog enbart användas för att apoteket har en mycket stor trovärdighet i Sverige. Det finns nog ingen som har så stor trovärdighet som apoteket och dess anställda.

Det hade varit värre om lokaltrafiken, systembolaget eller ett bilföretag använt Gustav Cederströms målning med en slogan att Karl Xll använde deras produkter symboliserat med en likfärd. Nu dog han ju av en kula av bly eller om det var en knapp. Likfärden blir ovidkommande till hans intag av droger från Kronans Droghandel om han nu inte var full och vinglade omkring i skyttegravarna i Halden.

Den här gången var det en lyckad och kul annons. Den reklam som finns i televisionen tittar jag aldrig på eftersom den tar för mycket tid och mestadels är dålig. SVT:s mindervärdighetskomplex utmynnande i massor av trailers är nästan än mer stötande och olustig än reklaminslagen i de kommersiella kanalerna.

Men är det inte fantastiskt att en likfärd kan vändas till det positiva i ett reklamuppslag anno 2010. För min del är Karl den Xll:e en hjälte därför att han tog hem kåldolmarna från Turkiet som väl ursprungligen var någon form av ”dolmades”.

Arbetsförmedlingen ytterligare ett offer för centralism och stelbenthet!

En arbetslös man tar ett eget initiativ och anmäler sig till en bussförarutbildning som ger garanterad anställning om han klarar utbildningen. Eftersom utbildningen inte är upphandlad centralt enligt EU:s regler får han inget aktivitetsstöd och mister sin A-kassa. Har tar då av sina magra besparingar och bekostar det hela själv.

Alternativt hade han kunnat gå kvar som arbetslös och vänta på någon centralistisk lösning. När massupphandling har ägt rum efter något år av överklagande från olika anbudsgivare kan det vara för sent. I ett första påseende kan det verka frestande att ha en central upphandling. Min erfarenhet är att det i längden blir dyrare. När t.ex. en statlig tjänsteman hittar billigare resor än den upphandlade får han inte köpa den resan eller när den som fått upphandlingen för mobiltelefoner har de dyraste tillbehören och telefonerna får man lika billigt hos konkurrenten.

Visst skall vi ha upphandling men inte av det kolossalformat som nu gäller att alla inom EU skall kunna lämna anbud. Det här är som Moskva från 1917 till 1990-talet. Två problem faller här samman i den nya centralismen i Sverige och Europa och en förstenad arbetsförmedling. Jag hade under tiden när Tullverket sade upp 750 medarbetare kontakt med Trygghetsstiftelsen som hjälpte de uppsagda med nya jobb. Visst blev det fel i något enstaka fall men i grunden var de suveränt skickliga. Nyckeln till deras framgång var ”lite regler och god ekonomi”. Nu jobbar byråkratin med mycket regler och liten ekonomi, ett katasrofscenario.

Detta är något som Arbetsförmedlingen borde ta till sig och övergå från statlig verksamhet till stiftelse eller bolag för att bli effektivare och slippa EU:s centralistiska upphandlingsregler med ursprung Moskva i förra århundradet. För 45 år sedan sökte jag upp arbetsförmedlingen och bestämde mig för att aldrig mer besöka dem. Det är jag glad för eftersom de verkar vara lika stelbenta idag.

Idag finns det bara en viktig händelse!

Sveriges stafettlag i skidor 4 x 10 km tog OS Guld och det var suveränt gjort av Daniel, Johan, Anders och Marcus. Nu har vi ytterligare tre Svenska Kungar och det är Daniel Richardsson Johan Olsson och Anders Södergren. En fantastisk insats där en enorm fysik kompletterades av mästerlig taktik.

En kämpe som måste nämnas och det är norrmannen Petter Northug som har en fantastisk fighting spirit som inte räckte den här gången mot ett urstarkt svenskt lag. Fantastiskt av den svenska ledningen att få fram ett så här bra lag och att vallningen har blivit en svensk specialitet efter många misslyckanden.

Gunde Swan har en del i dessa framgångar de senaste åren när förlustkedjan bröts och vallningen prioriterades. När man ser ”gamla” bilder där Gunde Swan, Wassberg och Torgny Mogren vann det mesta så ser det lite mossigt ut med klädsel och tillbehör. Jag tyckte då att de hade proffsiga grejor. Hur kommer vi att se på den här tävlingen om 20 år?

Militärer som snöröjare hos SJ ett omodernt beslut!

Vi har inte längre de militära resurser som fanns tidigare. Dagens militärer behöver all träning de kan få för att möta sin dödligt svåra polisiära och fredsframtvingande uppgift i Afghanistan. Jag tycker faktiskt det är oansvarigt att sätta in militärer i snöröjning när de skall utbildas till sina farliga uppdrag. Det är en stor skillnad mot förr då vi hade hela årskullar av inkallade värnpliktiga och många gånger meningslösa utbildningsdagar att ta av.

Lika illa är det att vi samtidigt har en rekordarbetslöshet där arbetslösa tvingas nyttja A-kassa. Det vore mer begåvat att upprätta en specialstyrka och anställa de arbetslösa för att ta itu med snön. En snabböverföring av budgetmedel till SJ, lokaltrafiken och Vägverket skulle göra susen för snöröjningen. Pengarna finns i A-kassan som staten förfogar över. Det handlar om snabba beslut, nytänkande och initiativkraft.

Nu förlorar vår yrkesarmé viktiga utbildningsdagar och de arbetslösa sitter hemma och rullar tummarna. Några kommer säkert att säga att det här är ett ogenomförbart förslag och göra sig lustiga. Sverige behöver nya lösningar och flexibilitet och dagens beslut att kalla in militär för att skotta snö är 30 år för sent ute och fullständigt ute i dagens tidevarv. Det finns säkert också några pensionärer som är beredda att skotta lite om de får en rimlig ersättning. Allt annat än att sätta in militär är en innovation.

Det är bara att vänja sig!

Snön bara vräker ner och kylan fortsätter. I morgon har många det svårt igen att komma till jobbet. Numera kan ju många jobba hemifrån och den kloke arbetsgivaren tycker självklart att det är bättre att ha sina medarbetare i tjänst än sittande på pendeltåg som har stannat. Dagens elektroniska samhälle har ju öppnat för nya arbetsplatser.

Vi får nog vänja oss vid att det inte går att resa en viss dag och då är det bara att stanna hemma. Den som har bott i väglöst land vet hur det är. Det finns inga måsten när vädret säger nej. Jag kan inte minnas att det har varit så här mycket snö utan att det har varit någon töperiod emellan. Det här visar att väder och klimat är en svår vetenskap och det gäller att ha ”is i magen” och inte dra några slutsatser för tidigt.

Rådjuren kommer säkert att decimeras ganska ordentligt när de inte kommer åt maten och får använda massor av kraft i den djupa snön. Jag var lite lat och skördade inte mina vindruvor och den busken har blivit ett kärt tillhåll för rådjuren som äter de russinliknande djupfrysta vindruvorna. De står på bakbenen för att räcka de som växer utmed bergväggen. Det här är ok men när tulpanerna kommer då vill jag inte se dem.

I Vancouver är det fina framgångar i ett behagligare vinterväder med kanske 10-15 plusgrader. Det är härligt att titta på Charlotte och Anna när de fullkomligen ilar fram i spåret och tar ett silver idag. Den femte skidlöparmedaljen för Sverige hitintills i detta OS. Vi har en fantastisk ny generation på gång och det bådar gott för framtiden. Tänk om de ungdomar som bara degar omkring kunde växla in på ett riktigt idrottsspår och sluta med fjantig tuffhet.

Har Sverige någon IT-strategi?

Det svenska samhället har ingen riktigt genomtänkt strategi för Internet. Varje myndighet har sin hemsida och det saknas samband och ihopkopplingar. Nu pågår det en förvandling där till exempel Google och Facebook och andra aktörer knyter samman samhället medan myndigheter går åt precis motsatt håll. Min analys är att det beror på bristande framtidssyn och på datainspektionens föråldrade regelverk.

Att till exempel använda Google metoder i interna spaningssystem skulle vara förbjudet eftersom man söker i flera register samtidigt. Jag har svårt att tänka mig att myndigheter inte använder Google för spaningssyften. Då är det tillåtet? Det här är bara några exempel. Den viktigaste delen är att vi medborgare bara behöver en kontaktpunkt för information och kommunikation när flera myndigheter är inblandade.

E-legitimation är en bra början som har en lysande framtid och utvecklingsmöjligheter även när det gäller andra myndighetskontakter än deklaration och skatteärenden. Jag saknar en utvecklad variant av den Itportal för statliga myndigheter som de Länsstyrelserna har. På pensionssidan är man på rätt väg med portalen minpension.se . Det behövs mer av den varan för att öka servicen och minska kostnaderna.

Idag är det tre svenskar på Kungatronen, Björn Ferry, Charlotte Kalla och Marcus Hellner!

Nu har svenskarna lärt sig av norrmännen, det handlar om både fysik och taktik för att vinna ett OS guld. Svenskar har under åren varit för naiva i allt internationellt arbete. I EU har amatörpolitiker företrätt svenska intressen och det har slutat i katastrof. Nu har vi sett verkliga taktiker i aktion.

Svenska kungen intervjuades efter Hellners segerlopp och det var ingen höjdare att höra hans kommentarer. Han kan ersättas av både Kalla och Hellner. Carl Filip var bättre än kungen på analysen av skidloppet. Den moraliske vinnaren av loppet är Johan Olsson och Södergren som skapade möjligheterna för Marcus att vinna.

Jag tittade till då och då på Melodifestivalen och kan konstatera att deras aktiviteter är som ett utedass i Roslagen i förhållande till skidloppet i Vancouver.

Kommersialisera föreningslivet ”light”

Dagens föreningsliv måste förändras för att vara attraktivt framöver. Det går inte längre att ha den gamla formella mötestekniken i föreningar som är uppbyggda på gemenskap och särskilda intressen. Under mina år i föreningslivet har det alltid dykt upp någon vän av ordning som hittat något löjligt formellt fel som saknar betydelse för verksamhetens bedrivande.

Den här typen ”Richard Rättrådig” väckte en viss beundran i början av min karriär. Nu har jag insett att de typerna som begär ordet på årsmötet för skitsaker, ja jag har nästan bara sett sådana inlägg, de är egentligen föreningslivets största dödgrävare. Det är inte många årsmöten där man hört någon ta upp en ideologisk fråga eller målinriktning och expandering av föreningen.

Vid en föreläsning fick jag senaste tidens trender när det gäller föreningsarbete. Egen vinning ligger mycket högt upp på skalan numera. Det handlar inte om att berika sig utan om mycket rimliga ersättningar. Det kan vara tillgång till gymutrustning, rabatter eller försäkringar mm. mm. För att klara ut verksamhet framöver tror jag att föreningarna i allt större omfattning måste kommersialiseras och förenklas när det gäller formalia. Föreningslivet är i samma branch som tjänstesektorn.

En förening står oftast på minst två och ibland tre ben och det är VÄRDEGEMENSKAP (inklusive gemenskap), FÖRMÅN, OPINION. I dagens samhälle så har förmånsbenet vuxit sig starkare vilket jag tycker är acceptabelt om det inte handlar om höga ersättningar. Man kan inte längre be folk i föreningar att jobba helt ideellt med några undantag och det är i sådana insamlingsorganisationer som t.ex. Röda Korset.