Till de sju riksdagspartierna
 

Rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i Sverige

Vi inom Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Avdelning 13 Stockholm, har under åren följt hur pensionärerna fått en allt mindre del av det ökade välståndet i landet. Vi har fått minskade pensioner samtidigt som löner och priser har stigit.

Det informationsblad, Info 13, som vi skickar till er tar upp en del av de frågor som vi anser är rent diskriminerande för oss. Se även vår hemsida: http://www.avd13.stockholm.sprf.se/.

Våra 4 500 medlemmar får Info 13 i början av augusti med det program som vi har spikat inför hösten, där vi tar upp vår ekonomiska situation.

Inför valet i september vill vi ha besked om ni tycker att det är rättvist att pensionerna minskar åren 2010 och 2011 med minst 6 procent samtidigt som lönerna stiger med minst 5 procent under samma tid.

Gapet mellan grupperna i samhället ökar som diagrammet  på sista sidan visar. För oss är det en gåta att ni politiker stirrar i backen när frågan om pensioner kommer upp.

En enkel fråga: Anser ni att det är rättvist att pensionerna sänks och lönerna ökar?

Svaret kommer för många pensionärer att vara viktig information om var vi skall lägga vår röst vid valet år 2010.

Med hälsning

Owe Landgren    Kerstin Svenson   
ordförande        sekreterare

Bra att politikerna börjar förstå den ekonomiska situationen för många pensionärer. Vårt nuvarande pensionssystem resulterar ju i att den som lever till de dryga åttio har bara 40 % kvar av sin slutlön att leva på. Nu börjar de röra på sig inför valet och det handlar i första hand om att återställa nivåerna och sedan minska skatteorättvisorna. Nu får pensionärerna en lönesänkning, högre skatt och en långsiktig urholkning av sin pensionsnivå.

Jag har skrivit om det förr och gör det igen och det är det faktum att det endast är ett fåtal i Sverige som begriper sig på pensionssystemet och dess effekter. Min uppfattning är att vi kan utesluta hela riksdagen de flesta handläggarna i departementen och många på de ansvariga myndigheterna. Vi har ett fåtal inom pensionärsorganisationerna som i detalj kan det här med pensioner och effekterna långsiktigt. Sveriges Pensionärers Riksförbund har några experter som med stort tålamod har satt sig in i problematiken. Ta med dem som experter i en parlamentarisk utredning, då kanske regeringen och oppositionen kan lära sig pensionsproblematiken och vidta rätt åtgärder.

Att bara böka med skattefrågan räcker inte det måste ske en analys in i systemets kapilärer. KD-ledaren Göran Hedlund skall ha all heder för sitt utspel om sänkt skatt för pensionärer. Han bör ta ytterligare ett steg och tillsätta en parlamentariskt utredning för att lösa frågan långsiktigt. Den kritik han får för att inte vara i Stockholm på Pride-festivalen är nästintill löjlig. Pensionsfrågan är en väsentligt mycket viktigare än en festival i Stockholm. Skall partiledarna ränna omkring på rockfestivalerna också?

Den som försöker se på TV en kväll utan att hastigt behöva sänka eller höja ljudet är nog ganska ensam. Har vi världens sämsta ljudtekniker i det här landet som inte kan hålla en konstant ljudnivå och även hålla diskant och bas på en jämn nivå. Man kan undra om alla är skadade och har hörselproblem. Vi söker få en bra miljö i det här landet men ljudmiljön är fullständigt undermålig. Det måste finnas teknik som med automatik håller ljudet på den naturliga nivån.

Kanske är det maffigt att lägga på ett högt ljud för att dölja det dåliga budskapet. Högtalaren förstärker talarens röst men inte budskapet. Vi behöver också en riktig utbildning för ljudtekniker i det här landet just nu härskar amatörer över medialjudet.

Det är tur att IKEA finns det kan man enkelt konstatera efter ett besök i Haparanda. Förut dominerade tullen bilden i både Haparanda och hela Tornedalen ända upp till Karesuando och den Finska tullen sista utpost var och är Kilpisjärvi som är EU:s sköld mot Norge. Om någon hade sagt att det skulle vara nästan ett tusental bilar och husvagnar på planen utanför tullhuset i Haparanda, då hade ingen trott på detta.

För en ambitiös tulltjänsteman känns det trist att se dessa fina övergivna tullbyggnader i Haparanda, Övertorneå, Pello, Pajala, Moudoslompolo och Karesuando. Det finns några tulltjänstemän kvar men de kan nog räknas på en hand och vad ska de göra när gränsen är nästan 50 mil. På 1990-talet fanns det nästan 200 tulltjänstemän här, de kontrollerade, körde båt i forsarna och snöskoter på vintrarna. Nu gör de något annat eller är arbetslösa.

Jag har bara sett en riktigt lyckad arbetsmarknadspolitisk insats i Tornedalen och det är IKEA. Allt annat har bara varit uppehållande andning och politiska utspel. IKEA gjorde det som alla andra misslyckats med. Nu lär det vara malmbrytning på gång och här får inga klåfingriga stoppa den verksamheten av överdriven miljöhänsyn. Med några ord vill jag hedra de tulltjänstemän som under alla år alltid tagit emot besök från Stockholm på ett föredömligt sätt. Det är verkligen trist att det har blivit på det här viset. Det fanns andra lite mildare lösningar vid EU-inträdet som kunde ha begränsat den nästintill totala utplåningen av TULL-Tornedalen. Jag minns i alla fall med glädje de besök jag gjort hos mina tidigare kollegor.

Efter några dagars utflykt till Tornedalen och Treriksröset är jag tillbaka med några mer eller mindre kloka åsikter dagligen!

Igår blev nästan en hel familj utplånad efter en frontalkrock utanför Pitrå och en buss full med unga fotbollsspelare hamnade i diket och flera blev fastklämda. Orsaken till olyckan vet jag inte mycket om men det är en frontalkrock mellan en personbil och en buss. Det mesta talar för att det handlar om den mänskliga faktorn. Kör man över 100 km i timmen så händer saker och ting fort. Det är också anmärkningsvärt att E4 norr om Gävle knappt har någon bit motorväg. Vi har däremot världens modernaste järnväg, Botniabanan. Visst är det bra med en järnväg men det är också en nationell angelägenhet att få hela E4 från Helsingborg till Haparanda som motorväg.

Jag kan lova att det är skönt att köra husvagn i 80 km. Du behöver nästan aldrig köra om och du ser mer av naturen och blir mer harmonisk. Det tar också obetydligt längre tid att nå målet. På en dagsetapp om 50 mil kan det röra sig om en timme. Det är bättre att vara omkörd och bortkommen än omkommen och bortkörd. Det är förvånansvärt många som chansar och kör om utan att ha en total kontroll och låter andra rädda situationen.

Jag har noterat att många som kör om inte har en aning om var de har högra sidan på bilen. De viker in direkt framför ett långsammare ekipage. Grundregeln att man skall ha den omkörda bilen i backspegeln innan man kör in tycks helt ha fallit bort. Jag tror att den enda lösningen är att införa omkörningsförbud  på farliga vägsträckor.

Under sommaren så sänder Svt minnenas television och nu var det ett reportage från vår beredskap under 1940-talet. Det ser väldigt töntigt ut med dagens ögon vilket det inte var då. Om 70 år kommer dåtidens betraktare att se på svenskar och andra nationaliteter med samma ögon. Vi alla kommer också tillsammans med alla dagens potenta auktoriteter att framstå som töntar i deras historiska perspektiv.

Det är bra att se sina gärningar med detta perspektiv då blir det man gör idag inte så märkvärdigt. När vi dömer och fördömer människor och händelser i en historisk tid har vi alltid fel. Dom måste alltid falla i anslutning till händelser det går inte att komma efter 30 år. Man kan heller aldrig ha ett ansvar för vad våra släktingar gjort i tidigare generationer.

Jag åker inte ofta bil genom Stockholm men det har blivit så en dag i sommar. Jag kunde ha undvikit trängselskatten genom att åka via Bergshamra till Norrtäljevägen. Nu var det för mycket trängsel och stillastående bilar den vägen så jag valde att tuscha Norrtull. Det kostade 20 kronor och nu kom en prydlig räkning på detta belopp som inte räcker till en vanlig glass.

Kan det verkligen vara lönt att skicka ut räkningar på så låga belopp. Med lite bättre förstånd så skulle man väl åtminstone kräva in en hundring för att det skulle vara lönt och kontera? Men vi i Sverige är ju vänner av rättvisa och då måste ju alla betala och det skall vara rättvist. Nåväl jag har betalt så nu är alla på Transportstyrelsen glada och jag är skuldfri.

Lugnet har lägrat sig efter Almedalen och det blir några veckor av stiltje innan valrörelsen drar igång. Det skall bli intressant att följa händelseförloppet. Det har ju börjat med en del snaskigheter och att det ena blocket alltid är emot det de andra säger. Något bra borde det väl finna på båda sidor. Politiken blir inte trovärdig när man är emot allt det motståndarsidan säger.

Alla skandalrubriker är väl inte satta på pränt ännu men jag tror att kvällstidningarna måste se upp. Det går inte att insinuera och de flesta källorna är inte helt trovärdiga. Det finns alltid något som av olika skäl inte kommer fram. Sverige går ju rätt bra nu och de flesta bolag visar goda resultat. Vädret har också varit riktigt bra med en snörik och kall vinter och nu en Medelhavsvarm julimånad. Vad kan man mer begära.

Det händer spännande saker även på pensionärsfronten och under hösten så blir det klart under vilka former SPRF (statspensionärerna) och SPF föreslår ett samgående till sina kongresser nästa år. Rätt hanterat kan det bli en riktig nytändning för pensionärsrörelsen som kan bli en allt viktigare del av det svenska samhället.

Det var bra att den man som fejkade sin invaliditet fick ett långvarigt fängelsestraff, återbetalning av förtidspension och utvisning. Det var också bra att hans medhjälpare som fingerade personliga assistenter och fick betalt för detta också fick straff och återbetalningsskyldighet. Att använda samhällets skydd för de som är sjuka för egen vinning är bland det skamligaste man kan göra i det här landet och så skall det vara.

De här brotten är i paritet med den förskingring som en chef i Röda Korset gjorde. Vi har en mycket hög svansföring för att skydda de svaga och den som utnyttjar  systemet skall klämmas åt rejält. Att fejka sjukdomar gör att den som verkligen är sjuk kanske inte blir trodd eller att resurserna inte räcker till.

Jag fick ganska tidigt i mitt liv en reumatisk sjukdom i ryggen som var svår att få rätt diagnos på. Det var inte lätt att bli trodd på sin smärta när många fejkade ryggbesvär för att bli sjukskrivna. Jag fick alltid börja med att tala om att jag inte ville bli sjukskriven utan att ”bara få rätt diagnos och smärtlindring vid behov”. När någon bluffar i sjukvården så får någon annan som är riktigt sjuk lida eller vänta i onödan.

Bra att samhället lyckades klämma åt en fuskare den här gången. Tyvärr går de fria allt för ofta. Det är inte fult att tjalla när det är den här typen av fejkade sjukdomar som belastar vår sjukvård. Det är istället en plikt att ”tjalla”.