Om webbplatsen | Kontakt

Låt nämndemännen vara!

Det pågår en form av hetsjakt på de folkvalda nämndemännen av höga jurister som gång på gång misskrediterar nämndemanskåren. Oftast är det bagateller och bagatellbrott som många av oss kan begå av misstag. Visst finns det rötägg i alla kårer, så även i nämndemans- och givetvis även i domarkåren. Det är ett bra system vi har i Sverige med folkvalda nämndemän som skall se juridiken ur ett folkligt perspektiv.

Det passar tydligen inte alltid alla domare att folk med ”rötterna i myllan” har synpunkter. Det är heller inte fel att pensionärer är nämndemän eftersom de har en unik livserfarenhet. Det vore mycket olyckligt att ge upp systemet med nämndemän och risken är att vi får ett rättssystem som ligger lång bort från folkets åsikt. Risken finns på sikt att rättssystemet blir en helt egen nomenklatura i det svenska samhället.

Vägtrafikant skall.....?

Vägtrafikant skall iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Den meningen och hela paragrafen i vägtrafikförordningen lärde jag mig utantill för 48 år sedan och jag tänker jämt i dessa termer när jag kör bil. En genialisk lagstiftning som täcker allt i trafiken och på den tiden kunde man verkligen skriva lagar.

Man kan inte lagligen tala i mobiltelefon utan handsfree när man kör om lagtexten efterföljs. Det kan enkelt konstateras att vägtrafikant inte iakttar den omsorg och varsamhet ....  betingas av omständigheterna. Vi har nu så många lagar och texter som korsar varandra och gör lagarna otydliga.

Det var bättre förr då kunde man få in mycket substans i kort text. Idag är det långa lagtexter och lite substans. Det går inte att lagreglera allt i detalj då blir samhället omöjligt att leva i och nu behövs en riktigt stor rensning av lagtext. Tyvärr är EU ett ännu större skräckexempel på lagtext än det vi har i Sverige.

Jag blir förbannad!

I min ålder är man med i många föreningar och de flesta jobbar efter 1930 års arbetsmodell med stadgar som möjligtvis justerats en aning men i grunden är nästan 100 år gamla. Vän av ordning stortrivs och dyker ständigt upp med sina nulliteter. Åtgärder som kanske inte fullt ut följer alla paragrafer och formalia men ligger inom ramen för ändamålsparagrafen drivs och debatteras av upphetsade rättshaveristkandidater.

Ändamålsparagrafen är oftast så smart att den håller än i dag men formerna för föreningens bedrivande har stannat på 1930 års nivå. Jag har skrivit om detta flera gånger men det måste till en förnyelse om den svenska modellen skall leva vidare. Den första paragrafen i en förening beskriver ändamålet med föreningen och den håller än idag. Efteråt har man fyllt på med jämställdhet och annat trams som inte hör hemma där utan borde vara självklarheter som att inte bete sig vid matbordet.

Jag ser fram mot en förenklad föreningsbyråkrati och ett helt annat sätt att sköta den delen via IT och sociala medier, fokus är verksamheten och inte meningslösa långrandiga möten utan den operativa verksamheten d.v.s. det det som står i ändamålsparagrafen.

Kronvittnen!

I Sverige är det juridiska etablissemanget livrädda för att diskutera strafflindring för tjallare. Politikerna framstår som vettskrämda när de lite lätt öppnar dörren mot sådana system. Idag var det Morgan Johansson S som med massor av ursäkter närmade sig frågan. Kompetensen verkade dock inte helt trovärdig hos vare sig Morgan Johansson och den moderate kombattanten vad han nu hette.

Visst skall vi vara försiktiga med den här typen av innovationer i rättssystemet men för vissa brott är det nästintill kameraövervakning en mycket effektiv metod. Vid smuggelbrott och vid grov organiserad brottslighet är strafflindring för tjallaren värt att pröva. Varför verkar våra politiker nästan livrädda när de tar upp strafflindring på den politiska agendan. Är de månne rädda för juristerna och istället kommer de med organisatoriska förslag inom rättsväsendet som i praktiken är av marginell betydelse.

Bara en kommunist kunde?

När jag var ung så var det bara en kommunist som kunde kritisera banksystemet och möjligtvis en och annan socialdemokrat. Att en borgerlig representant och dessutom en högerman skulle ha kritiska synpunkter på en bank var nästan otänkbart. I dag är det nästan helt omvänt. Vi har en moderat finansminister som med all rätt går ut hårt mot bankerna.

De hårda orden mot bankerna har effekt de blir upprörda och det bevisar att elden ger verkan. Från min horisont har nog inte bankernas vinstintresse förändrats särskilt mycket under de senaste åren. Bankernas service har genom IT-satsningar däremot blivit fantastiskt bra och smidiga och därvidlag förtjänar de all beröm. När det gäller inlåning och utlåning till privatkunder är räntesättningen miserabel.

De flesta som klagar är de som lånar pengar men vem vill spara i en bank med dessa usla inlåningsräntor. Snart finns det nog inga pengar att låna ut eftersom spararna väljer andra alternativ. Anders Borg vinner massor av poäng hos medborgarna medan bankerna förlorar den matchen. Småbankerna kommer successivt att vinna mark, hoppas att de inte blir lika maktfullkomliga.

Handla inte alltid i samma butik!

Det gäller att vara rejält otrogen när det gäller dagligvaruinköp. Jag handlar i olika affärer så ofta jag kan eftersom det är bra för konkurrensen. Ena dagen COOP nästa ICA Maxi och City Gross det gäller att se till att konkurrensen bibehålles. Tidigare var det OBS varuhusen som gällde för mig men de segrade ihjäl sig. Trogna kunder satte ingen press på effektiviteten i butikerna och en dålig ledning gjorde resten.

Närbutiken måste också gynnas någon dag i veckan eftersom man vill ju inte ständigt besöka stormarknader. Tittar man närmare på butikernas sortiment och priser så ”tar de igen på gungorna vad de förlorar på karusellen”. Den billigaste stormarknaden har alltid några produkter som är oförskämt dyra. Var otrogen handla bara på det billigaste stället. Nu kan man ju inte ränna omkring på stormarknader all ledig tid så det får ju bli en kompromiss ibland. Åk aldrig till samma stormarknad utan variera.

Alla hjärtans dag, lite dubbelt!

Den här dagen kanske man tänker mest på nära relationer och allt fint därtill. I radion har man blandat det hela med hjärta, smärta och hjärtsvikt. Hjärtat är en konstig muskel som verkar ha en hel del hjärna i sig. Efter en bypasoperation blir man ganska aggressiv ett antal veckor. Vid stor sorg kan man drabbas av att den ena kammaren blir som en rund boll och ett tillstånd som är allvarligt.

Utan hjärta inget liv så det förtjänar verkligen en egen dag, tänk vilken nytta man haft av hjärtat under alla dessa år. Mitt hjärta har stått stilla några timmar och gick sedan att starta. Det har gått i över 15 år sedan dess och det tickar på men jag skuttar inte lika lätt uppför trapporna. Så är det för de flesta när man kommer upp i åldrarna.

En sån här dag känner man mest tacksamhet till att hjärtat pickat och gått i 66 år snart med undantag för någon timme. Passionerna har kanske haft sin storhetstid men man vet aldrig när det gäller det mytiska hjärtat.

U-landsbistånd en misskött historia!

Jag har länge funderat över hur det ligger till med vårt bistånd till uländer och effektiviteten i biståndet. Idag skriver två forskare i DN och i princip påstår att det varit bortkastade pengar som gått direkt in i korrumperade staters stats kassa i exempelvis Afrika. Hur pengarna använts har ingen någon aning om.

Det var som jag misstänkte eftersom jag inte sett någon effekt under min levnadstid. Massor av miljarder har vräkts in utan att folk fått det bättre i dessa bananrepubliker. Hur har ansvariga tjänstemän och politiker kunnat låta detta pågå år efter år. Äntligen vågar någon säga ifrån och ifrågasätta, inte bara ett slöseri utan även sveket mot de nödlidande.

Det finns stora grupper i Sverige som livnär sig på detta tillsammans med korrupta regeringar i Afrika. Det är att likna vid ett brott och jag hoppas verkligen att det blir någon ordning i biståndet och heder åt biståndsministern som vågar ta i detta getingbo.

Visst skall vi bistå men inte med pengar rätt in i korrupta regeringars statskassa utan till behövande människor och deras verksamhetsidéer. Det är nog dags att helt omstrukturera SIDA och få ett helt nytt tänkande och det är som att "dra tänder".      

Internationalismen finns i folkdräkt och folkmusik!

Igår var det spelmansstämma i Hallunda Folkets Hus och som vanligt blandades svensk folkmusik och folkdräkter i en internationell mix. En härlig internationell kavalkad där givetvis det svenska dominerade eftersom vi är i Sverige.

Nu skulle de som utmålar svensk folkdräkt och folkmusik som ett slags nationalistisk symbol varit på plats.  Det är faktiskt tvärs om, det är svensk folkmusik och folkdräkt som är bärare av internationalismen.  Finns inte dessa attribut så finns det heller inget gränsöverskridande. Det vore bra om även vissa journalister kunde lyfta sin intellektuella förmåga och förstå detta. Kanske vill de inte förstå för de har en annan agenda.

Pensionärsorganisationer lär av Ledarna!

Ledarna som organiserar i huvudsak chefer av alla de slag och en del karriärister har verkligen lyckats i sin omställning. De hette ju tidigare SALF och organiserade arbetsledare och gick en kräftgång rekryteringsmässigt, ungefär som dagens pensionärsorganisationer.

SALF bytte namn till Ledarna och hånades av andra organisationer för det. Men deras koncept med ett omskapande av den fackliga organisationen köp av tidningen Chef som var kommersiell i grunden var också ett lyckokast. Den finansierade i princip sig själv. Viss var det synen på chefen och annat som hjälpte till men det gjorde ju inte deras omställning osmartare. Man har dåvarande förbundsorföranden Björn Bergaman att tacka för detta.

Idag redovisar Ledarna 87 000 medlemmar och en ökning med 30 000 medlemmar sedan 1999. Våra pensionärsorganisationer borde ha gjort något liknande istället har de kvar sina tråkiga namn, SPF, SPRF, PRO och andra helt ovidkommande förkortningar. Tidningarna är uppfräschade men i har i grunden ett felaktigt ägarkoncept. De centrala organisationerna har vanskötts i förnyelsesynpunkt och följer inte med i tiden och sannolikt kommer de att dö ut.

Kloka förbundsledningar tar tag i förnyelsefrågor och anpassar organisationerna till rätt halvsekel åtminstone, så har inte skett i pensionärsorganisationerna. De nyblivna pensionärerna tycker inte att de behöver dagens pensionärsorganisationer och jag kan bara instämma i kritiken. Förändringsviljan är obefintlig i organisationerna så förr eller senare dyker det upp något nytt och då sätts sista spiken i kistan. Lär av ledarna