Om webbplatsen | Kontakt

Ett sundhetstecken att kyrkan reser och far!

Svenska Kyrkans utfärder som kostar en hel del och kan ifrågasättas eftersom krognotorna är lite vidlyftiga. Personligen tycker jag att de framstår som mer mänskliga än andra tråkiga religioner som varken pardansar eller tar sig en sup.

Jag tror det är bra för personalen i kyrkan att de får lite avkoppling och är som vanligt folk. Kostnaderna behöver man inte hetsa upp sig för mycket för. Kyrkan äger ju enorma arealer skog och mark samt stort kapital så att om de belastar medlemsavgifterna är bara en konteringsfråga.

De som sysslar med elände och död behöver pigga upp sig lite. Hasse Alfredssons monolog om kyrkan passar bra in på detta och då börjar ju kyrkan bli lite mänsklig med den här lilla utsvävningen. Det är märkligt att lite bjudalkohol stället till ett mediedrev men att kyrkor står tomma och kostar pengar det är ingen nyhet. Sverige tillhör ju de fjantigare när det gäller representation och alkohol.

De som jobbar i kyrkan är inte så välbetalda så de behöver säkert lite hålligång på en krog i Bosporen. Bättre att pengarna går dit än till att skicka terrorister till Syrien och andra länder i någon för mig ointressant religions namn.

Kan Sveriges Regering besluta om tyskt kol?

Regeringens representanter i Vattenfall kan rent teoretiskt besluta om att stänga igen kolfälten i Tyskland där Vattenfall gräver upp kol. För mig känns det väldigt konstigt att ett annat land kan ta beslut om Tysklands energiförsörjning. Jag är mer övertygad om att skulle detta ske kan Tysklands Regering i nationens intresse bara ta över kolbrytningen och bara fortsätta.

Som princip att gräva upp kol och på andra ställen skicka ner koldioxid i marken för framtida förvaring ser mycket märkligt ut. Med lite sunt förnuft i huvudet så borde man omedelbart sluta med att bryta kol. Men att Sverige ska besluta över detta i Tyskland är för mig helt främmande. Det är en uppgift för den Tyska Regeringen, vad hamnar vi annars i nationell suveränitet.

Går Storbritannien ur EU?

En stor fråga är om England lämnar EU och den ligger djupare i folksjälen än byråkraterna tror. EU har gått några steg för långt dels har det blivit ett byråkratstyre och dels har inte våra länders representanter utövat sitt medlemskap.

Många regler som EU tvingat igenom är sådana som mest retar folk och kan lika gärna vara nationella. Det finns massor av sådana exempel. Europas historia är sådan att det måste finnas utrymme för lokala och regionala lösningar. Vi avskyr fullkomligen planekonomi och centralstyrning. Där kan våra representanter och byråkrater börja sin arbetsplanering.

Jag hade under några år möjlighet att besöka EU och ta del av information och debatter. De representanter jag hörde från Sverige var rena skräckexempel på lealösa vindflöjlar. Är man med i en förening och betalar så mycket som Sverige gör då ska man vara offensiv och aggressiv med sina kärnfrågor. Det har inte svenska representanter varit, de har bejakat centralism och sådant som retat ”vanligt folk”.

Jag tycker vi ska vara kvar i EU men för f-n utnyttja medlemskapet det gör vi nu i flyktingfrågan där vi kör hårt, det finns fler tillkortakommanden där vi tufft måste obstruera!

Där jag lever har alltid någon annan levt och kommer att leva!

Vårt sommarstugeområde i Huddinge 10 km från city är nu något helt annat här bor nu över 100 000 stockholmare. Förtätningen är drastisk och fyrvåningshusen växer upp i villaområdena där de tidigare sommarhusen med de stora tomterna dominerade. Det enda vi kan vara säkra på är att allt förändras och vi är endast på besök på den plats vi bor.

Förr kom folk från Gävle och Skåne hit nu är det även en stor grupp som  kommer långväga ifrån med uppväxt eller ursprung i ökenklimat. Nu går deras barn och plockar blommor i dikeskanten. Det är bara att önska dem lycka till och att de har och får det trevligt när min generation lämnat jordelivet. Det är någon annans tankar som styr och trampar gator och vägar när vi inte är där. Men just nu är det jag som lever här och nu och då gäller min filosofi inom mitt respektområde.

Förändringarna kommer att bli stora och min enda önskning är att de kommande generationerna slipper det religiösa sagorna med gudar och profeter. Det är bra med nöjeslivet de kan eliminera fortsatt troende särskilt de extrema religionerna som blandar ihop religion med politik. I övrigt så är jag övertygad om att alla förändringar ommer att bli till det bättre.

Vi behöver inte bara en IT minister utan en utvecklare i alla politikområden!

Den tekniska utvecklingen är enorm och de flesta av oss är kvar i de gamla strukturerna med den nya tekniken. Det krävs strukturförändringar i alla verksamheter och även i föreningslivet.

Vi har våra gamla föreningar med stadgar, sekreterare, kassör och ordförande samt några kloka i styrelsen. Det är väldigt svårt att rekrytera styrelser men jobbar vi rätt idag med central, regional, lokal och lokallokal. Den nya tekniken kan ta bort nivåer låta medlemmen göra mer och avlasta styrelser.

Visst behöver vi träffas då och då men kärnverksamheten är det viktigaste så kan ”kontorsjobbet” avlastas så blir det lättare att vara föreningsmänniska. Jag hör dagligdags kritiken över att folk sitter och tittar in i mobiltelefonen. Ett obegåvat uttalande vederbörande kanske läser en vetenskaplig text, umgås med sin gamla farfar o.s.v.

Det är faktiskt bättre att man stirrar in i mobilen och sms ar till sina anhöriga istället för att sitta på tunnelbanan och glo på folk man inte känner. Jag känner mig ibland mer hemma i ett ungdomsförbund än bland medelålders och min generation. Nu ska jag glo i mobilen igen.

Sista ärtan från riktiga FINDUS?

När man går utmed frysdiskarna så ser man de professionella och mycket trovärdiga förpackningarna som bär namnet FINDUS. Nu solkas den bilden i mina ögon men än så länge visar produktnamnet på en svensk kvalitetsprodukt. Ett fint företag uppbyggt av en eldsjäl och nu i händerna på investerare och siffernissar utan produktinsikt. Fullföljer de sin nedläggning av en väl fungerande produktion i Bjuv då hamnar de inte i min varukorg.

Så här är det med de flesta svenska företag de är sålda till investerare och leds nu av utlänningar som inte har produktkänsla utan bara har ”samla pengar instinkt”. Ni får ursäkta men jag ogillar djupt dessa siffernissar från någon handelshögskola de må kunna räkna men därutöver verkar de ha minimal känsla för hur det är i riktiga livet. Tyvärr är det folk från handelshögskolor och utlänningar med investmentföretag som äger de svenska företagen.

Jag gillar utlänningar men inte vattenkammade siffernissar med syntetiskt språk och falsk politisk korrekthet. Tyvärr har ju ekonomi fått vetenskaplig status vilket det inte är. Den enda riktiga vetenskapen är naturvetenskapen allt annat är något helt annat och ska inte betraktas som vetenskap.

Slopa grammatik i undervisningen för invandrare SFI!

Det är djupt oroande att det är bara 30% som genomför hela SFI och att även högutbildade kärnfysiker som avbryter utbildningen. Jag tror att språkutbildning idag bör börja på ett annat sätt än med grammatik. Har man ett stort ordförråd då kommer grammatiken under hand. Givetvis kan grundläggande grammatikregler tas upp men lägg väsentligheterna på ett stort ordförråd och våga tala.

Personligen är jag ingen grammatiknörd och grammatiken har snarare hämmat mig i min ungdom. Nu när stavningsprogram med grammatikstöd finns på datorerna så är grammatiksnobberi helt ute och det är hög tid för pedagogerna att tänka till. Den svenska grammatiken är dessutom i vissa delar nästintill obegriplig.

Det finns lika många häxor och svin bland kvinnliga och manliga chefer!

Det sägs att kvinnor är bättre chefer än män och det håller jag definitivt inte med om det finns lika många skitstövlar bland kvinnor som bland män. Det chef som inte är trygg i sig själv blir ingen bra chef. Det blir inte den som tror att han är en domare heller. Att vara chef är att vara teamleder och sporra. Inte styra men peka ut färdriktningen och låta kreativiteten blomma.

Följa upp och kurskorrigera är grädden på moset. Män kan kanske vara buffliga i sina beslut och kvinnor kan vara lika djävliga med ord. Man ska ha klart för sig att ord kan göra mer ont än en käftsmäll. Orden ligger kvar och maler i åratal emedan käftsmällen gör ont akut och finns givetvis kvar i minnet. Min slutsats är att kvinnor är vare sig bättre eller sämre än män. Alla är människor könet har en helt annan roll för mänskligheten!

Åter till vardagen!

Mona Sahlin har fått sparken, kalla luftmassor tränger in från norr och Miljöpartiet ska fokusera på miljön. Det senare kan man ha sympati för även om det omstridda kolet ligger i Tyskland. Den ena falangen försöker gräva ner koldioxiden och den andra gräver upp den i stora dagbrott. Man måste nog hålla med miljöpartiet men det är en komplikation att kolet ligger i en annan stat.

Mona Sahlin lär vi inte höra så mycket från det närmaste året hon är inte bara ”lame duck”  utan både stekt och uppäten. Vädret däremot återgår till det normala med en kall och regnig midsommar och i juli vräker regnet ner. Vi får se om den stora höstinvasionen av ekonomiska flyktingar strömmar till. Borde vi inte hämta de riktiga flyktingarna direkt. Nu är det flest icke behöriga som belastar flyktingsystemet. Därmed var vi åter till vardagen.

Riskbedömning något som få förstår!

Vaccinering är en risk som måste vägas mot nyttan och är då fördelarna större än riskerna så ska behörig vetenskap rekommendera vaccinering. Det är alltid upp till den enskilde att avgöra om den ska ta sprutan. Delar av svenska folket och media tycks inte ha fattat denna regel som finns i Sverige. Visst ska den drabbade få en viss ekonomisk ersättning och det ska arbetas för att motverka de uppkomna biverkningarna.

Den som flyger ska veta hur många extra döda en handikappad i kabinen orsakar vid en olycka. Jag tror att idag placerar man en handikappad så att de som har möjlighet att ta sig snabbt ut genom nödutgångarna. Det är statistik som är mycket tydlig både när det gäller säkerhet på flyg som med vaccin. Allt är en riskbedömning här i livet även vid livräddning i vatten lär man sig att göra sig av med den man ska rädda om den drar ner räddaren i djupet. Ett svårt men nödvändigt val.