Om webbplatsen | Kontakt

Livet alla dessa dagar!

Trettio år med mager lön från staten gick ganska bra märkligt nog. Tjugo år som normalavlönad med tuffa uppdrag gick ekonomiskt bra men hälsan fick lida och punkt kunde ha satts 1996 och den 22 april 2018. Sammanfattningsvis så kan man inte klaga har man viljan att göra något då går det bra. Livet är nog inte roligare på jobbet så kärleken och vår fina sjukvård som räddat mitt två gånger får kompensera. Det är ganska bra i Sverige.

Julbord en fin tradition när Veteranerna bjuds in!

Visst är det trevligt att gå på gamla verksamheters julbord. Tyvärr är sådana inbjudningar inte möjliga till stora organisationer med många anställda. Men visst är det kul att se gamla arbetskamrater och föreningsmänniskor såhär till jul. Få träffa den nya generationen ansvarstagande och kämpande led i en förhoppningsvis oändlig kedja människor som tar sitt ansvar för landets välfärd och framtid. Det finns alltid en ersättare och kykogårdarna är fulla av oersättliga personer tror många. Men jag ser de nya som kommer och tar ansvar, misslyckas och kommer igen. De träffar jag på dessa julbord under mycket trevliga former och ser hur de bygger nytt, totalrenoverar och ibland bara byter en ”list”. Det är mycket trevligt att mötas men man glider iväg och får andra viktiga frågor att ta hand om. Hälsan blir sämre med åren och till slut slutar det med en krasch. Men Julbordet har en viktig funktion för den verksamma generationen och den som snart försvinner. Jag kan bara ödmjukast framföra mitt stora tack till de som fortfarande bjuder in. Vi kan kanske som konsulten bidra med några korn över sillen som bidrar till verksamhetens fortsatta utveckling och överlevnad. Tack mina vänner det var trevligt att vara med i år också!

Snokare på Musköbasen!

Vad gör två utlänningar på UTÖ basen mitt i natten smygande bland martallar och klippor. Det var bra att de blev klippta av bevakningspersonal som ser till att militära anläggningar inte blir fritt tillträde. Vad finns det för skäl att smyga in där jo det ena är kort och gott spioneri för främmande makt och finns sådant i det misstänktas sfär så hoppas jag på ett rejält straff. Hade det skett i ett annat land så kanske det blivit en kula mellan ögonen. Det är viktigt att den här utredningen blir omfattande så att allt kring männen kommer fram.

Den andra möjligheten är att någon gör ett program om eller testar tillgängligheten och detta bör föranleda ett lika strängt fängelsestraff som för spioneri eftersom vi inte kan ha journalister som jagar omkring för att säkerhetsbrister i vårt försvar. Det här är en allvarlig händelse som vi måste ta lärdom av i försvaret och titta mistänkt omkring när vi övar och öppnar oss. I det här fallet har vaktpersonalen all heder för sitt fina ingripande och det är mycket viktigt att den skickliga ingripandet följs upp av polisen på ett effektivt sätt och att åklagare och domstolar tar på sig tagelvästen och dömer strängt. Fångvården får också skärpa sig och hålla spionerna kort. Tack och bra gjort av personalen på Muskö.


Jag ångrar bara det jag inte gjort och det ont andra gjort mig

Med några få undantag ångrar jag bara de chanser jag inte tagit som i sin tur varit överväganden baserade på hänsyn till annan person. Så är det nog för de flesta man tar hänsyn på andra sidan kaklet vilket man får se upp med. Men det är få tillfällen som heller inte varit livsavgörande. Visst kan man fundera när man ändå blir utsatt för skilsmässa om man inte skulle ha skotat om tidigare och inte dras med gammalt. Detsamma har det varit med jobb man har varit lojal långt bortom kaklet men där har mina byten varit fruktsamma för både plånbok och själ. Spännande jobbiga utmaningar som gett så mycket kompetens nya vänner och livsvariga kamrater och bättre ekonomiska förutsättningar och kan nu ge en trygg ålderdom. Jag har gett allt och ibland har inte det räckt och en del skit har stänkt upp i ansiktet. Det som gjort mest ont här i livet är svikarna som lämnat eller talat illa om beslut som var nödvändiga långsiktigt. Det är sådant som gör ont men som ger styrka om det inte dödar. Jag tror min barndom lärde mig vad livet var och förmågan att ta hand om mig själv och ta rimliga behövliga risker i jobb och kärlek. Visst har man fått rejäla snytingar som vuxen men det värsta var nog i barndomen där också de lyckligaste stunderna finns. Jag minns mina första år i Nya Maria Skola på Ringvägen och alla fina kompisar och mötet med alla fina flickor i klasserna. All skridskoåkning på Zinken och inköp av varm saft för 10 öre. Den lilla lägenheten på Hornsgatan 88 numera rivet och fördärvat.

Är det möjligt att leva klimatsmart med människor på jordklotet

Människans hjärna är det största hotet mot ett klimatsmart levene på jorden. Våra ambitioner, humanism och välfärd är inte på den nivå som gör det möjligt att avstå uppfinningar som skadar vår ömtåliga miljö. Till detta kommer jordens natur och hela universum som till slut utplånar allt liv för den här gången. Sen tar det någon miljon år att återuppstå långt bort härifrån.

Men något kan vi göra och det ser varje begåvad människa. Svarta moln av rök och värme är inte bra och måste elimineras och det innebär att kalla områden på jordklotet bör inte bli för tätt befolkade. De mer mänskliga områdena måste också skötas omsorgsfullt och våra restprodukter (sopor) måste återanvändas direkt. Denna process blir inte lätt att komma överens om och dessutom göras klimatsmart. Såhär på livets höst kan man bara hoppas på att de kloka tankarna och idéerna på det lokala lilla området tar initiativet. Där blir det effektivt vi kan se att de stora kommunistiska länderna inte klarar detta utan det är i den lilla enheten miljön skapas för en långsiktig civilisation på jorden överlever. Transporter är den stora akilleshälen där bränslet är omodernt och otidsenligt. En privatbostad värms upp av berget inunder men bilar och tåg måste ha omoderna bränslen. Solen ger oss allt tänk nytt och stort det har inte min generation gjort fullt ut.

En spännande tid väntar och satsa på högteknologi och läkarvetenskapen då blir det bra.